MIN PÅSKHÄLSNING

Inför den här påsken har jag funderat på Petrus. Han ville så mycket. Han hade stora ambitioner och planer för samhället, Jesus och sig själv. Han lovade dyrt och heligt att aldrig aldrig lämna Jesus. Men innan gryningen hade han både somnat när Jesus skulle ha behövt hans stöd i Getsemane och dessutom förnekat Jesus tre gånger. 

Självförakt och skam förde honom bort från Jesus. Han gick ut och grät bittert. När Jesus genomled det värsta mörkret, svek Petrus.

Gå och berätta åt Petrus, fick kvinnorna vid den tomma graven höra. Petrus blev upprättad. Han fick en ny start.  Han blev den ledare han hade drömt om. Men i ett annorlunda rike. Ett rike som inte var baserat på makt utan på kärlek. 

Påskens budskap är att mörkret i eget liv, i världen, i kriget inte skiljer oss från Gud och Hans kärlek. Gud räds inte det svarta. 

Jesus uppstod. Därför är det aldrig hopplöst. Om Petrus fick en ny chans så finns det en ny chans för oss. Rädslan, skammen och självföraktet behöver inte binda oss. Gör Gud har visat sin ytterst kärlek genom att uppstå. Guds färg är gul!

På påskandakten på sjukhuset spelade jag You raise me up. Jag tänker mig att det kan ha varit Petrus ord.

https://youtu.be/TRcIEMgppK8

When I am down and, oh my soul, so weary
When troubles come and my heart burdened be
Then, I am still and wait here in the silence
Until You come and sit awhile with me.

You raise me up, so I can stand on mountains
You raise me up, to walk on stormy seas
I am strong, when I am on your shoulders
You raise me up to more than I can be.

Välsignad påskhelg önskar jag Dig!