Inlägg

Visar inlägg från januari, 2022

VASALOPPSÅKARE 2

Bild
En Vasaloppsåkare. Min vän. Min livskamrat. Pappa till våra barn. På sociala medier kallar jag honom Gubben.  Han har åkt 1,6 Vasalopp. 2017 blev det målgång i Mora efter 11 h och 53 minuter. 2020 kom bandet emot i Oxberg efter 62 skidade kilometrar. Han lär mig en annan sida av samma lopp. Jag har låtit honom berätta om sina Vasalopp och sin träning. ( Obs. Jag har alltså frågat och inte lagt svaret i hans mun😊).  "Varför tränar du? Varför borde jag träna? För att må bra med tanke på hjärtsjukdomen. För att få endorfin-kicken och efteråt känna hur huvudet är upprensat. Den sociala aspekten är en stor morot och pandemin har lett till problem. Jag tycker om att "sveittas ilag" och tycker inte om ensamma träningar. Borta hemifrån är det enklare. Varför har du skidat Vasaloppet? Upplevelsen från början till slut d.v.s. från att vi stiger på bussen vid busstation i Jakobstad tills vi är hemma igen. Få uppleva folkfesten. Umgås i spåret utan tanke på ...

ROSA

Bild
Himlen var rosa i morse. Det fyllde mig med iver att NU vill jag i skidspåret. Åt snabbt morgonmål, eld i pannan, varm saft saftbältet och några varv blå Swix på de sämre skidorna. Hoppade i bilen och körde till Torsviken. Rosa himlens stund hann gå förbi, men ändå vackert. Pulsklockan lag jag utanpå jackan. Det  var viktigt att pulsen skulle hållas låg efter två lite snabbare pass inne i veckan. Återhämtningen är nämligen inte på topp. Vid Degerträsket skapade solen miljoner kristaller i snön och i träden. Det kan jag inte fånga på bild. Det måste upplevas och förundras över. Vis Svaljesmossen blev det drickapaus och koll på termometern. Ups -15 grader.🥶 Vid Dalpottberget följande drickapaus. Efter dryga 20 km kom jag tillbaka till bilen. Nöjd över att jag inte for längre och över att jag hade klarat av att ta det lugnt. Skönt!

VASALOPPSVÄN

Bild
Inspirerad av en diskussion på FB vill jag låta en av mina vänner, Monica @livsnjutarmonica, berätta om träning och sina Vasalopp. Monica  och jag på en löprunda vid Ådön juni-21. Så här skriver hon: "Eftersom jag är född på femtiotalet, i en liten by, fanns aldrig alternativet med träning för barn. Vi lekte, vi cyklade, vi skidade. Skulle vi ta oss någonstans så var det gående, cyklande eller med sparkstötting. Skolgymnastiken stödde de duktiga, medan vi övriga i bästa fall var statister. Som vuxen kom jag på att jag inte behöver vara snabbast eller vigast eller ha bäst bollsinne. Det räcker om jag tycker det är roligt, som långa promenader och långa cykelturer då jag såg nya vyer. Ibland sprang jag, men inte regelbundet. Ett jobbuppdrag var att skriva om orientering och efter den upplevelsen tillsammans med en väninna blev det motionsorientering rätt många år. Skidåkningen blev mer seriös vartefter det blev lättare att hitta längre uppkörda spår. Eftersom skidåknin...

PULSKLOCKAN

Bild
Under dagens skidpass var pulsklockan viktig. Igår hade jag för hög puls, d.v.s. skidade för snabbt och för långt. Jag följde inte tillräckligt bra med pulsen utan skidade ut energi. Det sliter! Så idag gjorde jag bättring. Satte pulsklockan utanpå jackan och kollade regelbundet att pulsen hölls ner. Min pulsklocka fick jag av min man i 50-års present. Det är en Polar M400. Den tar inte puls från handleden. Har inte tillräckligt bra batteri för att klara långlopp. Men den fungerar ännu, så den får duga åt mig. Det är ju attskilja mellan behov och begär!😃 Klockans största uppgift är att hjälpa mig att hålla ner pulsen samt hålla koll på antalet träningstimmar i veckan. Ja kilometrarna får den också hålla koll på, men det borde inte vara så viktigt.  Känslan efter dagens skidpass är positiv. Pulsen hölls ner och jag fick 1h 12 min skön skidning. Otroligt roligt med mycket folk i spåret!!

THE SOUND OF SILENCE

Bild
Jag föredrar att söka mig bort från el-ljus spårens jäkt till skogen och tystnaden. Må så vara att spåren kan vara sämre, men ingenting går upp mot ett skogsspår. Tystnaden får tala. Jag hör mina egna andetag, stavarnas rytmiska tag och skidornas ljud mot underlaget. Några småfåglar kvittrar, men i övrigt är det för det mesta tyst. Idag hörde jag faktiskt ett flygplan, vilket plötsligt för två år sedan blev ovanligt.  Färgerna ändras från grått till blått. På håll hör jag ett skidsällskap, någon kommer upp mig, någon skidar jag om, men för det mesta är jag ensam med mina tankar. Det är rytmiskt och meditativt.  Här får min själ ro. Här är Gud nära.

TILLBAKABLICK PÅ 2021

Bild
Jag ska försöka sammanfatta året 2021 genom några Årets bästa. 1. Årets bästa resa Trots en envis farsot har vi gjort en hel del resor. Det blev fyra resor till Äkäslompolo varav en var på sommaren. Men den bästa resan blev ändå till Sverige och Norge i november.  Vi fick träffa släktingar och vänner, äta gott och mycket, turista i Oslo och skida inomhus. Många gånger har vi sagt att tänk att vi kunde genomföra den resan! Musik (så att grannen började fundera på att komma på besök), vila och aktivitet 2. Årets bästa träningspass Den är svår. Jag fick många, långa och sköna skidturer i Lappland. Sommaren gav några peak- upplevelser. Men bästa och nya träningspasset blir kvällen jag sprang i vattenbrynet vid Ådön och simmade efteråt. Det var magiskt. 3.Årets bästa bok Enkelt val. Tipsad av Janet. Ingen ny bok. 4. Årets överraskning Oj va svårt. Dessutom hittar jag själv på listan vartefter 😱. Årets överraskning är att jag b...

NYTT ÅR

Bild
Första skidturen Gott nytt år 2022! Jag hoppas det blir ett bättre år.  Ett år när pandemi övergår till endemi.  Ett år när uppmaningen att  "begränsa de sociala kontakterna" raderas från uppmaningarna.  Ett år när Vasaloppets 100-års jubileum kan genomföras.  Ett år när jag får skida i mål i Mora. Ett år när jag så småningom kan  skida fritt så långt jag vill.  Ett år när jag kan börja springa även på hårt underlag, åtminstone någon kilometer.  Men främst ett år av hälsa för familjen och de närmsta. Syvende och sist bär mig tron att även år 2022 är ett år fyllt av Guds nåd och kärlek. Vad som än händer och hur det än blir,  faller jag/vi inte ur den gudomliga omsorgen.  "Så vad jag än gör,  Vad jag än tar mig för, Ska jag aldrig släppa taget Om denna osynliga hand Som Herren sträckt mig"  Ingmar Johansson ur Alltid på väg