Inspirerad av en diskussion på FB vill jag låta en av mina vänner, Monica @livsnjutarmonica, berätta om träning och sina Vasalopp. Monica och jag på en löprunda vid Ådön juni-21. Så här skriver hon: "Eftersom jag är född på femtiotalet, i en liten by, fanns aldrig alternativet med träning för barn. Vi lekte, vi cyklade, vi skidade. Skulle vi ta oss någonstans så var det gående, cyklande eller med sparkstötting. Skolgymnastiken stödde de duktiga, medan vi övriga i bästa fall var statister. Som vuxen kom jag på att jag inte behöver vara snabbast eller vigast eller ha bäst bollsinne. Det räcker om jag tycker det är roligt, som långa promenader och långa cykelturer då jag såg nya vyer. Ibland sprang jag, men inte regelbundet. Ett jobbuppdrag var att skriva om orientering och efter den upplevelsen tillsammans med en väninna blev det motionsorientering rätt många år. Skidåkningen blev mer seriös vartefter det blev lättare att hitta längre uppkörda spår. Eftersom skidåknin...
Kommentarer
Skicka en kommentar