Min väg till Vasaloppet 2023

I tisdags vräkte regnet ner. Vi hade planerat att ställa till för tackorna vid Ådön men istället körde vi till Uffes på glass. Vi körde hem via Esse. Vi förirrade oss till tre lamm 🐑🐑🐑 som bräkte och berättade att det är synd om dem. Nja vi visste att det inte är synd om dem, men ägarna såg en mystisk bil och kom ut.  -Kom in på kaffe!  Så på en regnig tisdag landade vi kring deras köksbord. Till saken hör att vi känner varandra sedan tidigare.  Vi fick se deras vackert inredda café. En del har öga för det vackra! Vi blev påminda om att minnas be för man vet aldrig hur det kan gå 😊. Innan vi körde hemåt hade det slutat regna och solen tittade fram.  Tack för kaffet och pratstunden!

Vi behöver fester.  Vi behöver få klä upp oss ibland. Vi behöver få stiga ur vardagen och dra på festblåsan, lufta sminkgrejerna och kanske få sjuka fötter av obekväma skor.  Vi inledde festhelgen med 51 års kalas med Western tema. Festen var i vår ria på Sisbacka, Purmo. Western- temat var roligt och enkelt, d.v.s.  om man var enbart gäst, vilket vi var 😊. Jeans och rutig skjorta så passade man in. Väldigt många hade desutom hittat en hatt.  Bild från bandets Facebook sida Levande musik med Homeward bound förgyllde kvällen. Dessutom fick vi dansa Line dance. Förmågan att snappa upp koreografi är inte som förr, men vad gör det. Det viktigaste att man har roligt 🤩. Ursäkta att jag ser arg ut. Jag är inte alltid bekväm med att bli fotograferad.😊 Fotograf: gubben Lördagen innebar "riktiga" festkläder. Vi inledde med en fin vigsel i Jeppo kyrka. Bruden var söt som en väldoftande sommaräng. Brudgummen stilig i sin kostym.  Den enkla, snabba...

Innan jag tog av mig prästkragen i måndags, fick jag och många hundar, hundägare och hundvänner fira Voff-gudstjänst. Vi var 160-170 samlade till gudstjänst en måndag under Jakobsdagar.  Doris väntar på att Voff-gudstjänsten ska börja. Jag är överväldigad över glädjen, gemenskapen och lovsången (flera hundar har börjat instämma i sången 😃🐶). Allt är enkelt.  Alla ryms med. På sina egna villkor. Hur ofta applåderar gudstjänstbesökarna efter en gudstjänst?!?!! Berörd och tacksam till den grad att jag kan ta in det bara bitvis. En annan av sommarens höjdpunker har inträffat även denna vecka. Svärdotterns systerson ( hängde du med??😊) årliga villabesök inföll denna vecka. Det är full fart, men det märks att han blivit äldre, numera 10 år, eftersom han numera har ro att rita emellan. Min uppgift är främst att vara bakgrundsfigur. Sonen och svärdottern sköter ruljansen.  Grattis! Också en Vasaloppsåkare. Jag har hunnit med ett 27-års kala...

I söndags blev det äntligen första gången med kajaken denna sommar. Det blev en knapp en-timmes njut-tur. Det var alldeles spegellungt när jag paddlade ut. Det är oerhört fridfullt att glida nära havsytan. Himlen speglar sig vackert i vattnet och dun flyter på ytan. Här och där kommer det ringar i vattnet av en fisk.  Himmel och hav blev ett. Jag paddlade runt Paskarn.  I dag blev det första gången på rullskidor för denna säsong. Jag kände mig osäker, men försökte hitta rytmen. Nu sitter jag med Doris i famnen och ska snart elda bastun.  Egentligen är det ganska bra😊. Om en vecka börjar min semester. Inte alls dumt!

Jag ska försöka mig på att skriva lite mera utförligt om vår seglats i Kykladerna, Grekland. November 2019, då världen ännu levde ovetande om pandemi och krig i Europa, fick vi en förfrågan av goda vänner från ungdomstiden om vi kommer och segla en vecka till Grekland. Efter en överläggning med gubben och genomräkning av ekonomin, svarade vi jakande på förfrågan. Men så kom en pandemi emellan och resan blev framskjuten, men i år blev den äntligen av. On the road again På midsommardagens morgon startade vi bilen mot Helsingfors flygfält. Vi var på resande fot hela dagen och när vi på kvällen i mörkret mötte resten av besättningen vid Olympia Marina i Lavrion, var vi lagom trötta men lyckliga. Vi åt en sen middag (de andra hade otåligt väntat på oss) och kröp sedan till kojs i vårt lilla kryp-in som skulle vara vårt hem i en vecka. Egen toa. Höjden av lyx.  På morgonen var ivern stor, så vi bestämde att starta först och äta frukost seda...

Hur beskriver man en omvälvande vecka? Hur finner man de rätt orden? Var ska jag börja? Gubben och jag har under en vecka seglat med goda vänner i Kykladerna, Grekland med https://sail4fun.fi. Jag kunde skriva om hamnarna, de varma vindar, team- arbetet,  gamla minnen, gemenskapen,  krämporna eller om maten. Men jag väljer att börja med intrycken från den andra morgonen på vår resa. Vi hade sovit i Finikas på ön Syros. Vi var förtöjda till kajen så det var perfekt för en kort morgonlöprunda. Jag lämnde telefonen hemma så jag fick uppleva utan att fota. Jag sprang längs med vägen som följde strandlinjen och såg hur det lilla samhället vaknade. Tupparna gol och syrsorna sjöng.  Jag sprang till den katolska kyrkan. I samhället fanns det både en katolsk och en (eller flera) ortodoxa kyrkor. Vid kyrkan fanns en liten "trädgård" och där höll jag min lilla morgonandakt. Sen sprang jag vidare till simstranden och hoppade i plurret. Det var oerhört skönt at...