Min väg till Vasaloppet 2023

Aktivitet och vila  Ora et labora  Träning och återhämtning Det blev en ordentlig dos vila under en vecka i Arguineguin på Gran Canaria. Jag var tydligen tröttare än vad jag trodde.  Jag hade bokat en underbar liten lägenhet i gamla Arguineguin. När vi såg till vänster hade vi utsikt över hamnen. Rakt fram fanns ett hus. Vi följde med vilka skor som var på tork, mannen som " nuttade" i sitt kök (som fanns på balkongen. Vi visslade ikapp med en papegoja. Vi levde mitt i människornas vardag vilket vi gillar. Hemma på på vår gata Största projektet för dagen var att hitta kvällens matställe. En liten restaurang som hette Jamonal  blev höjdpunkten på matupplevelsen. Bord behövde beställas på förhand. Servitörerna vid Jamonal Levande musik vid Taste. En restaurang nära vår lägenhet . Vi gick många steg varje dag, men denna gång främst längs med stranden. En tur i bergen blev det i alla fall. Vi gick fr...

Min Rovaniemiresa fortsatte med ett dygns vistelse med Norra Finlands sjukhuspräster. Det är helande att få dela livet, sorgen och  arbetserfarenheter. Samtal kring brasan. Promenad till kapellet. Egen korta morgonpromenad i stillhet. Fridfullt.  Hur bevarar jag friden i vardagen?  Är det ens möjligt? Kan du bevara friden i vardagen? Hur?

Husmors semester.  Enskild retreat. Träningläger. Kalla det vad du vill, men när tillfälle gavs fångade jag möjligheten.  Måndag till tisdag skulle jag träffa Norra Finlands sjukhuspräster i Rovaniemi. Så varför inte tillbriga ett extra  dygn i Rovaniemi!?! Söndag morgon kl 5.23 steg jag på tåget i Bennäs. Jag lyssnade på lugn musik för att försöka sova, men lyckades inte särskilt bra. Kl 11.13 anlände tåget till Rovaniemi.  Taxichauffören var en talträngd pensionerad polis från Grekland. Han lovordade Finland (på knagglig finska). "Fridfullt och tryggt". Han hann berätta om flyktingarna i Grekland, religion och mycket mera. Jag hann t.o.m. berätta att vi besökt Cape sunion.  Observera att taxiresan tog ca 10 minuter😊.  Jag fick inte genast mitt rum, så jag satte mig ner i en soffa och läste. Efter besök till K-market, där jag fick känsla från Jounin kauppa i Äkäs, fick jag äntligen mitt rum. I lugn och ro, men samtidigt med stor iver, ställde ...

Nu är det tradition! Tredje veckan jag sprungit en kort löprunda på 25-30 minuter. Löpningen har annars inte högst prioritet denna tid på året. Dagens löprunda blev kring sex- tiden på kvällen. Det var mörkt. Oerhört mörkt. Löpturen for via Johanneskapellet. Jag svängde in på gravgården. Jo, jag slutade springa och började gå -om du hann börja undra.  Det är oerhört vackert med alla ljus på gravarna. Det var mycket folk i farten, gamla, unga, tonåringar och barn. Två små flickor med lyktor i sina händer fastnade i mitt minne.  Mitt i mörkret, mitt i sorgen och saknaden finns denna kväll plats för gemenskap och eftertanke. Jag tänker att de alla ljusen talar om saknad, kärlek och hopp. Och varje ljus får inneslutas i Det Stora Ljuset, i Han som sa: Jag är världens ljus. Utanför porten till gravgården började jag springa igen. En kort stund, en liten promenad över gravgården gav djup en stund av eftertanke.